Virsbo

Malmen bokades vid hyttorna och rostades i grop. Blåsning skedde vanligen vartannat år och produktionssiffrorna avser vanligen den senaste 20-årsperioden. Bennebo hytta var i gott skick, Karbenning och Olsbenning hade några skavanker som inte hindrade blåsning. I Nickebo var masugn och nödvändiga byggnader starkt nedslitna, med undantag för hytthjul (nybyggt 1798), hjulstock och bälgar. Bokverk, kolhus, vattensump, bodar och hytteredskap saknades, däremot fanns en smältugn för tackjärnsgjutning i rådstugan. I Bennebo förbrukades 200 stigar kol för på- och nedblåsning.

Bergskollegiets beslut innebar att Fabricius gick i konkurs. Curatorerna i H. P. Fabricii Konkursmassa sålde hela hyttan och 34/96 Mantal Nickebo för 8 010.-.- rdr till Salomon von Stockenström, Fagersta, som rustade upp och drev hyttan vidare.

Under åren 1844 till 1850 förlade Bennebo hyttelag blåsningarna hit sedan Bennebo drabbats av vådeld och reparationen uppskjutits.

Nickebo hytta var i drift till och med 1873 enligt Gösta A. Eriksson. Wirsbo uppger 1859 som sista år enligt bergverksrelationer från Wirsbo.

Wirsbo ägde sedan 1852 hela Nickebo hytta och sedan 1857 stora delar av näraliggande Bennebo hytta dit Nickebos blåsningar flyttades. Vid auktion 21/2 1852 köpte Wirsbo hyttan och 59/96 mantal kronoskatte i Nickebo för 20.000 rdr (inklusive Bennebo) från avlidne brukspatron Salomon von Stockenströms konkursbo inklusive andelar i några Norbergsgruvor, 1/3 Spetalsgruvan, 1/8 Kihl- eller Kikegruvan, 1/6 Johannisbergsgruvan och 1/24 Näsbergsgruvan. ¼-del av Klingbo- eller Eriksgruvan köptes 1867 men levererade ingenting till Nickebo hytta under Wirsbotiden.

Hyttan blåstes ned för sista gången 1859 och 1876 såldes den och tillhörande 553 tunnland mark tillbaka till bergsmännen. 1873 taxerades hyttan till 12 000 kr jämfört med Bennebo 16 000 kr.

Nickebo var även efter ombyggnaden 1805 liten, kanske som den några mil och hyttor nedströms i Svartån belägna Landfors, ombyggd 1785, fortfarande bevarad som byggnadsminne. 1837 tillverkade Landfors 264 ton tackjärn med en råvaruförbrukning per ton om 7,21 stigar kol, 2,95 ton malm och 0,38 ton kalksten. Bennebo var större och effektivare, tillverkade 1867 1 512 ton tackjärn med en råvaruförbrukning per ton om 4,62 stigar kol, 2,42 ton malm och 0,40 ton kalksten. Den näraliggande och välbevarade hyttan i Engelsberg producerade cirka 4 000 ton tackjärn om året efter ombyggnad i slutet av 1800-talet.

Nickebo hammare, anlagd 1607 med 11 ton årligt smide, flyttades 1765 till Siljansfors i Dalarna. Invägning vid vågen i Västerås var 14 430 kg år 1745 och 18 546 kg år 1746.

1980 besökte Tommy Lennartsson Nickebo och berättar i ”Stenar bland Nässlorna!” att det byggts en loge över den troliga hyttplatsen och att det under logen finns en labyrint av gångar och gamla körvägar, rester av vattenkanaler. Han avrådde från turistande.

Kontraktet innebar att under fem år alla intressenter i Bennebo hyttelag (utom von Stockenström som ägde hela Nickebo hytta) varje år skulle få blåsa i Nickebo hytta sedan Nickebos ägares egna blåsningar slutförts. Bennebo skulle betala Nickebo 2 skeppund tackjärn för varje blåsningsdygn och de arbetslöner samt alla skatter och avgifter för sin blåsning. Den 9 februari 1849 beslutade Bennebo hyttelag enligt protokoll att förlänga avtalet sedan von Stockenström avböjt bergsmännens önskan att reparera hyttan. Först 1858 reparerades Bennebo hytta som tog över blåsningarna från Nickebo och Nickebo hytta lades öde.

Wirsbo Bruksintressenter köpte Bennebo hytta i etapper:

Vid auktion 21/2 1852 hyttan och 22/96 mantal i Bennebo jämte smidesrätt i Bennebo övra och nedra smedja samt andel i qvarn för 20.000 rdr (inklusive Nickebo) från avlidne brukspatron Salomon von Stockenströms konkursbo.

Den 31/10 1856 ¼-dels mantal Bergsmans hemman med därtill hörande andel i Bennebo hytta och nedre hammarsmedja och 1/7-del i vattentröskverk för 9 000 rdr från A. Moberg, O. Norelius och G. Ström.

Den 31/10 1856 rätten till deras del av Bennebo reparerade Bergsmans masugn för 36 500 rdr från A. Moberg, O. Norelius och G.Ström.

Den 17/3 1857 ¼-dels bergsmanshemman i Bennebo med därtill hörande andel i Bennebo hytta och nedre hammarsmedja samt 1/3 i husbehovskvarn och ¼-del i ett vattentröskverk för 13 500 rdr från Handelsbolaget A. Boman & Co, vågmästaren Olof Norelius och Faktorn G. Ström.

Vid offentlig auktion den 1/11 1862 för 1 675 rdr av bergsmannen Lars Persson och hans son Anders Larsson samt bergsmannen Anders Mattson.

1876 sålde von Hermansson på Ferna hytta och gårdar tillbaka till bergsmännen. Driften vid hyttan återupptogs. Nu arbetade inte längre bergsmännen själva i hyttan utan den drevs med anställd arbetskraft. Hyttan var i början av 1890-talet nedsliten med dålig arbetsmiljö och arbetarna sympatistrejkade med gruvarbetarna i Norberg 1891-1892. Hyttan blåstes ned för sista gången 1893.

Glimtar från 1867

Malmen kom från gruvor där Wirsbo var delägare.

Bennebo hytta tillverkade för Wirsbo 1 512 ton tackjärn av 136 750 hl träkol, 608 ton kalksten och 3 662 ton malm. Av den totala tillverkningskostnaden var 48 % träkol och 35 % malm. Wirsbo betalade 2,18 kr per centner, Seglingsberg 3,86 kr per centner, men det var endast för 1 098 centner.

Glimtar från 1873

I 1873 års Capitalbok framgår på tackjärns konto att vid blåsningens slut den 31 oktober serverades wanlig förplägning och mat till arbetarna: 35 personer för 35:- kr. Till ingeniour Sund betalades för biträde wid Lokomobilens insättning jemte förfärdigande af Gnistersläckare till densamma 37:90 kr. Till Gust Andersson i Bennebo betalades för extra arbete, samt eldning och Isning i Hjulhusen under blåsningen, tillsyn under hyttans dämning jemte 3 dygns Eldning före påblåsningen 43:- kr. Den 16 Aug betalades till Dormsjö Bruk för wexeln till Lokomobilen 710:71 och omkostnader vid en resa till Dormsjö för beställningen 10:-. Årets vinst blev 16 995:71 kr.

Årets tackjärnstillverkning blev 29 654 (1 260 ton) centner varvid förbrukades 56 628 centner (2 407 ton) Torrsten, 17 825 centner (758 ton) Blandsten och 12 875 centner (547 ton) Limsten och 5 037.8 stigar Kol. vilket kostade 164 103:77, och gav ett överskott av 7 724:01. Dessutom levererades 55 slaggstenar, hyttan använde en tid enbart kvartshaltig malm utan kalk eftersom kalk ger kalkinneslutningar i slaggtegel, det drar åt sig fukt och fryser sönder. 27 961 centner (1 188 ton) tackjärn levererades till Wirsbo för 166 134:90kr, 2 172 centner till Ferna för 11 403:- och 7 042 centner över Strömsholm för 25 375:03. Wirsbo förbrukade 37 074 centner.

Malm från Norberg och tackjärn till Engelsberg transporterades via Norbergs Järnvägs AB, Högfors station.

Tillverkning och leveranser