Forss; kartong 25

Copyright (c) virsbo.se 2018

Alla rättigheter förbehålles.

Forss arkiv i Wirsbo historiska arkiv

Kartong 25

WB arkiv, kartong 25

Flera handlingar om lösöreköp i Västerfernebo.

1828.11.16

Afskrift

Utdrag af Domboken hållen å Lagtima Höste Tinget med Wangsbro Härad uti Tings och Socknestugan vid Wester Fernebo kyrka den 22 November 1828.

S.D. Genom Commissarien och Länsmannen N. Wallén blef, under anhållan om stadfästelse inlämnad en Byordning till vinnande af ordning och skick samt till lättnad i Hemmanens skjötsel hafva vi underskrifne Norråhls hemmansägare och brukare efter öfverläggning och plägat samråd öfverenskommit och stadgat, att följande §§ skola tjena oss till orygglig efterlefnad.

§ 1

I Norråhs By som består af Tre Hemman om Aderton och ett Tredjedels Öresland utväljes årligen en By Ålderman och Tvenne Bisittare af Jordbrukande Husbönder i Byen. Hvar och en Husbonde är skyldig att emottaga det således af Byamännens förtroende honom uppdragne hvärf och får sig det i intet fall undandraga. Åldermannen kan med eget samtycke tvänne och flere år efter hvartannat väljas; men Bisittarena skola ovillkorligt ombytas hvarje år. Ombytet sker vid Nyåret. Åtta dagar förut sammankallar Åldermannen Byamännen till vahl, då alla Husbönder böra vara personligen närvarande, den som har laga förfall lemnar en skrifven vahlsedel. Den sig försummar infinna eller vahlsedel lemna botar Sexton skillingar och vahlet företages af de närvarande. Såväl vid detta valet som vid alla andra Beslutsfattande skall minst Fem Husbönder (Åldermannen och Bisittarna inberäknade) vara närvarande.

§ 2

Åldermannens skyldigheter och åligganden:

1. Att efterse det denna Byordning noga efterlefves.

2. Med Bisittarenas biträde vårda sig om Byens enskilda angelägenheter, hvilka i de följande §§ noga skall bestämmas.

3. Att med Budkafle sammankalla Byamännen då han det för nödigt finner eller derom af någon Bygranne anmodas.

4. Waka öfver ordning och skick i Byn, så att Hus och hemfred äges af hvar och en dess inbyggare.

Dessutom skall han sjelf på det nogaste efterlefva hvad denna Byordning utfäster. Försummar han att beifra ett bevisligen honom tillkännagifvet öfverträdande, deremot, böta första gången dubbelt bot, mot det förbrutne, andra gången fyra dubbelt, och tredje gången vara afsatt från Åldermanskapet, då genom lottning en af Bisittarena Befattningen öfvertager. Då Ålderman till eller afsättes, kungöres sådant första derpå följande Söndag, hvarom den blifvande Åldermannen går i författning. Bisittarena äga att gå Åldermannen tillhanda i ofvansagde åligganden samt dessutom biträda honom vid Besigtningar och Syner. I Åldermannens frånvaro öfvertages genom lottning en af Bisittarena hans befattning.

§ 3

Sammankallandet till Bystämman sker med Budkafle, som Husbonde från Husbonde fortskaffar utan det ringaste uppehåll, vid, bot första gången af åtta skillingar och sedan dubbelt upp. När Budkavlen således till grannarnes sammankallande omlupit, återkommer den till Åldermannen, där varje Husbonde, som ej af Laga förfall är hindrad (hvilket då af någon hemmavarande tillkännagifves) sig genast inställer. Blifver någon från vanlig Bystämma frånvarande utan anmält laga förfall böte åtta skillingar, sker det flere gånger och af tredsko, böte hvarje gång dubbelt. Skulle någon af Byamännen vara nog obetänksam, att vid sammankomster, med otidigheter i ord eller åthäfvor, angripa Ålderman, Bisittare eller någon af grannarne, eller utbrista uti grofva Eder och svordomar eller finnas öfverlastad af starka drycker, böte Tjugofyra skillingar för hvardera brottet. Lag samma vare om någon af Byamännen den andra inom Byn öfverfaller eller finnes af starka drycker så öfverlastad att oljud och allmän förargelse deraf åstadkommes. Om någon af Husbönderna så Laglöst kunde förfara att andre vid Bystämma med hugg och slag öfverfalla, böte derföre En RD utom hvad allmänna Lagen för sådana förseelser utsätter.

Bystämman hålles alltid hos Åldermannen eller den hans tjänst förrättar. Till Bystämmor af den allmänna Beskaffenhet, att de äfven kunna röra afgårda Svarfvarbo Åboer, instämmes minst Tjugufyra timmar förut då timtalet för sammankomsten äfven utsättes. Budkaflen består af en så mångsidig träklubba, som grannar finnes i Byn (7.) med hvar och en Husbondes namn inskuret. På skaftet inskäres Budkafle för Norråhls By.

§ 4

Husbönderne avsvara hvad ordningen inom Byn vidkommer för sitt husfolk och för dem som på ägorna bo; sak samma vare med det ohägn deras kreatur förorsaka. Husbonde äger dock af den Lön Tjenstefolket åtnjuter, godtgöra sig för de böter han för dem nödgas utbetala, Hus och Tjenstefolkets böter vare hälften mot hvad föregående § för de där uppräknade förseelser utsätter. Sak samma vare med de på ägorna boende. Då såväl Ordning som Husböndernas egen nytta fordrar, det deras husfolk på arbetsdagar i ordentlig tid begifva sig till hvila för att muntre och vederqvickte till sitt arbete dagen derpå åter uppstå, borde derföre ej något förbud behöfvas, men som erfarenheten tyvärr visat, att okynnigt och öfverdådigt Tjenstefolk såväl arbets- som Helgdagsaftnar och nätter, med stoj och skrik, ofta med öfvervåld, öfverfallit eller stört andra i sin hvila, åligger det Husbonde att varna sitt folk för sådant ofog, hvarföre den felaktige första gången straffas med böter af åtta skillingar och sedan fördubblade andra och tredje gången; men fortfar den felaktige, det oaktadt, med samma förseelser, afstraffe Husbonde honom med tjenlig husaga i Byamännens närvaro.

Är den brottslige af starka drycker öfverlastad, böte dessutom derföre. Främmande som kunna störa ordning och nattro i Byen, tillsäges af Åldermannen i vittnens närvaro, att antingen förhålla sig stilla eller lemna Byen, i motsatt fall stånde de honom till svaromål vid första pågående Laga Ting, i händelse Målet ej är af den grofva beskaffenhet, att Extra Ting derom kan blifva förordnat.

§ 5

Som öfverlastandet af starka drycker vanligast är ordsaken till de fläste brott mot samhällsordningen, förväntas af Byamännens grannsämja, att de hvarken utan - eller mot betalning, dermed till öfverflöd pläga hvarandras Tjenste- eller Husfolk; den det gör, böte första gången Sexton skillingar och fördubblas böterna sedan för hvarje gång. Wid samma bot må ej heller till främmande personer som öfverlastade till Byen ankomma, Bränvin lämnas antingen mot eller utan betalning. Lönnkrögeri, om sådant af någon i Byn skulle, äger Ålderman att hos vederbörande Krono Betjente angifva.

§ 6

Om våren innan småkreaturen utsläppes, hålles Syn å grindar, led och gärdesgårdar, hvad felaktigt befinnes, botas inom den tid Åldermannen utsätter vid vite af fyra skillingar för hvarje dag och hvarje felaktighet, som deröfver fördröjes, böte dessutom fyra skillingar för varje kreatur, som genom försummelsen inkommer å det som hägnat vara skall, ersätta ock den lidande skadan dubbelt enligt Nämndemanna verdi. Kullblåst eller annars nedfallen gärdesgård kring ägor som hägnaden hållas, uppreses genast såfort ägaren derom blifvit underrättad vid Laga böter af en skilling per famn för hvad som kullfallen är, samt skadans ersättande på ofvannämnda sätt. Syn hålles äfven innan höstutsäde förrättas, å hägnaderne, så de äro i det skick att samma dag sådden begynnas, Gärdet kan vara hägnat. Wid desse syner efterses äfven afloppsdiken och Brotrummor, befinnes de ej i ändamålsenligt skick, utsätter Ålderman viss tid, innan hvilken de iståndsättes, vid vite af åtta skillingar för varje dag, som deröfver fördröjas. Den som med vett och vilja sönderbryter andras grindar, led, gärdesgårdar, plank, boddörrar, bärbuskar och plantor och Träd af hvad namn som helst, böte derföre inom Bylaget En RD samt stånde dessutom ägaren till Laga ansvar. Den som lämnar grindar och led öppna efter sig, böte fyra skillingar för hvarje gång samt ersätte den skada han derigenom vållat. Gärdesgård skall vara minst två och en half alnar hög med två alnar mellan störparen, stängd med tre hank, utom Ärttäps? gärdesgårdar, hvartill kan nyttjas vidjor. Afloppsdike skall vara minst Sex qvarter upp till Brotrummor, så att vattnet ej qvarhålles.

§ 7

I början af Martie och September Månader hvarje år, hålles, på den dag Ålderman finner lämplig Brand Syn då dag förelägges till botande af de murar, som anges osäkra. Behöfves någon Mur alldeles ommuras, utsättes dertill en längre tid än till mindre reparationer. Är ommurning eller reparationer ej till den utsatte tiden verkstälde, äga Byamännen i första fallet en så beskaffad mur nedrifva samt böte den försumlige dessutom Trettiotvå skillingar, i senare fallet böte Sexton skillingar för hvarje dag tills reparation blir verkställd.

Wid Brandsyn efterses äfven om några Tak äro af den beskaffenhet att Eldsvåda af dem kan befaras, då de vid samma bot och äfventyr, som för ommurning utstakat är, inom viss tid omlägges. Att ovarligt umgås med Elden, såsom att gå med stickbloss inom Byen, bruka bart ljus i Uthus och på vindar, m. m. förbjudes vid vite första gången Sexton skillingar och dubblas sedermera för hvarje gång.

Wid hvarje gård skall Brandredskaper finnas, bestående af en brukbar stege, om minst fyra famnars längd, en Båtshake med skaft om tre famnar vid vite af En RD och till den tid som framdeles utställs, förses äfven hvarje gård med en handspruta, antingen af koppar eller Bläck.

Alla de i desse §§ omnämnde Syner förrättas af Åldermannen, biträdd af Bisittarena på de tider då alla Husbönder kunna vara närvarande.

§ 8

Sädes- och höbärgningen på åkrar och ängar, som ensamt tillhöra någon Åbo, äfvensom på dem som ligga vid någon Laglig väg, kan slåtter och bergning börjas när ägaren det för godt finner; men ej må någon vid bot af Sexton skillingar och skadans ersättande, utan Åldermannens tillsägelse begynna med slotter och bergning der Åker och Äng äro gemensamme (såsom Klefven, Byängen och Myran). Åldermannen skall dock tillsäga om deras bärgande, minst fyra dagar förut på det tid må vara att utsätta och uppgå Råmärken, afslå vägar som leda till andras Tegar, samt tillställa arbetet. Sak samma vare äfven och med samma bot för sådden av gemensam Åker.

§ 9

Alt bete om våren å samfäldte ängar och i säde varande Gärden, är förbudet vid Åtta skillingars vite för hvarje kreatur. Wid samma bot och ersättande af andra tillfogad skada vare och förbudet att utan öfverenskommelse med grannarne, tjudra sina kreatur på desse ställen ehuru på egna lotter.

§ 10

Sedan de gemensamma Ängarna äro afbergade, får inga kreatur deruti insläppas förr än de fått stå några dagar och återhämtadt växt, samt innan grannarne derom öfverenskommit så väl om tiden när sådant må ske, som ock omantalet af kreatur efter öretal. Likaledes förhålles när Sädesgärdet om hösten blifver ledigt till betning, kreatur till lika antal på Öreslandet insläppas, undantagandes Får och Svin samt Gäss hvilka bland kreaturen ej äro inbegripne. Den kreatur öfver det antal han berättigad är, insläpper, böte Åtta skillingar för hvarje. Får, Getter Gäss och Svin, må ej i gemensamma ängar till bete insläppas, vid fyra skillingars vite för de trenne första samt Åtta skillingar för Svinen. Tvänne kor eller ungnöt räknas i bet, lika med en dragare då den är hela dygnet utur Betet.

§ 11

Om hösten må ej betas i Sädesgärdet innan marken tillfrusit, och det i Bystämman blifvit tillåtet, dock fall den som kreatur på brodden beta vill, låta valla dem, så de ej beta på andras Tegar, gör någon det, böte fyra skillingar för hvarje kreatur, samt tage dem genast från brodden.

§ 12

På Skogen må ej någon af Byamännen intaga främmande kreatur till bete vid bot af Tjugufyra skillingar stycket. Tager någon kreatur på bete i inägor, ansfvare för allt ohägn de åstadkommer, som för egna kreatur.

§ 13

Som okynnige kreatur tilldanas genom dålig stängsel, är det att förmoda, i händelse 6 § handhafves, ej sådane framdeles skola finnas vid Norr Åhl; men skulle någon granne sådane äga och skada af dem göras, böte ägaren derföre dubbla böter emot hvad stadgat är, samt ersätta dubbelt den skada de förorsakat. Den tid Gåsungarne blifva fullflugna, böra så på dem som de äldre ena vingen klippas, den det försummar, böte första och andra gången Åtta skillingar och Tredje gången de skada göra, vare de saklöst ihjälskjutne.

§ 14

De kör- och gångvägar, som finnes öfver inägorne (körvägen öfver både gården, vägen ner till Byängen, vägen till skogen genom Bygatan, vägen till Rosköln samt gångvägen öfver Lundbacken åt Norra gärdet) bibehålles och får inga andra upptagas utan jordägarens samtycke, vid vite af Åtta skillingar. Den gångväg som Sörgårds Hemmanet och Jan Ols tagit öfver Boställets Stenvret, må de fortfara att begagna tills det af Jordägaren blifver förbudit. Att köra med hjuldon öfver Myran till Forss, förbjudes vid Tjugufem skillingars vite innan Myran så hårdt tillfruset att hjulen ej inskära i gräsvallen; vid lika bot må ej heller nya vintervägar tagas öfver det i säde varande gärde, dock som Per Persson och gamla Per Jansson hafva ägor bakom Boställets Norra gärde, må de om vintervägar deråt med Boställsbrukaren öfverenskomma, när detta Gärde är i säde och utbuska vägen straxt om Hösten innan Snö kommer, annars vare samma stadgande äfven för dem. De vägar som ej äro delta böra blifva det och bör Svarfvarbo Åboarne anmodas deltaga i väghållningen öfver Norra Gärdet. Wägen genom Boställets hagar till Forss, skall med samlad hand i ståndsättas och underhållas. Wid Sexton skillingar vite skall hvar och en innan Snöfall blir om hösten, utbuska sitt vägstycke öfver båda gärdena. Så fort Gårgen och Myrorna blifva körbara om hösten, skall vägen med samlad hand blifva utbuskad så väl åt Hällby som från Gorden öfver Myran åt Forss.

§ 15

Roskölen vidmakthålles gemensamt så att Ökstock deruti kan inflyta. Hvar och en Ökstocksägare, skall deruti nedslå en påle med märke uti, hvar uti Ökstockarne fastlåses. Den som fastlåser sin Ökstock vid orätt Pål, eller begagnar olofvandes en annans Ökstock eller åror, böte derföre Åtta skillingar hvarje gång.

§ 16

Som Skogen är delt mellan Hemmanen, bör Rågångarne till undvikande af misstag, uppgås, samt uthuggas eller Blickas. Då någon af Byamännen tillåter främmande hugga på Skogen, bör han utvisa nejden der hyggstret skall göras; försummas detta och åverkan derigenom göres på annans lott, böte den som hygget tillät dubbla värdet af den grannen tillfogade skadan efter Nämndemanna värdi samt ersätte dessutom kostnaden för Wärderingsmännen.

§ 17

Svarfvarbo afgärda Åboar, som ej hafva sig tilldelt Skogslott skola enligt Skogsdelnings Protocollet af den 23 junii 1716, hafva sitt behof från Båhlby Skog, och har 1731 års Härads Dom sedermera stadfästadt sättet huruledes Hemmanen i proportion af sitt Öretal skall reparticera deruti, men som dermed ej alltid gått ordentligt till, utan Svarfvarboerne tagit sitt behof där dem närmast varit, utstakas härmed nu i stöd af det åberopade 1731 års Härads Rätts förliknings Dom att Svarfvarbo afgärda åboer, bekomma gärdsel, vedbrand och annan Gårdfång på följande sätt, nemligen

1ta Termin af två år från Sörgårds och Millangårds hemmanen

2ne Termin af två år från Capitains Bostället

3dje Termin af två år lika med första Termin.

4de Termin av trenne år från Capitains Bostället, och fortfares i samma proportion tills Svarfvarbo för sig tilldelt egen Skogslott.

Till redighets vinnande föres af Åldermannen en särskild uppsats i den ordning och hvilka år hvart och ett Hemmanet skog till ofvannämnde behöfver. Såg- och Långtimmer lämnas till Husbehof då derom serskildt anhålles, då det af Åldermannen i proportion af Hemmanens Öretal fördelas samt antecknas af Åldermannen i den särskilda uppsatsen. Wid utsyningen af alla dessa hyggen gäller samma förhållanden till rättesnöre, som § 16 utsätter. Innan Svarfvarboarne nu erhåller något bidrag af Såg och Långtimmer, bör först det af desse förnödenheter, som finnas inom deras egne hägnader tillgripas. Tillgriper Svarfvarbo Åboar Skog utan ägarens vetskap, böte derför hvad Skogs Ordningen och utverkade Härads Rättens förbud utsätter.

§ 18

Som enligt öfverenskommelse mellan Byamännen och i följd deraf gemensam utverkat Härads Rättens Förbud. Notdräkt i den Byen tillhörige andel af Sjön Gårgen är förbjuden, får ej sådan af Byamännen derstädes brukas, ej heller andra tillåtas vid vite nämnde Härads Rätts Dom utsätter, allt annat lagligt fiskande få i denna som andra på ägorna befintliga In Sjöar, vare Byamännen fritt och obetaget.

§ 19

Då Åldermannen det nödigt finner utsätter han i Bystämma dag då de till Byen ledande Körvägar skola lagas, hvarpå det af alla Bygrannarne på en gång verkställes, den det uraktlåter, böte Åtta Skillingar för hvarje dag öfver den utsatte tiden dröjes. Qvarnbron skall ovilkorligen nästa Sommar förses med nytt tak och ledstänger, hvarföre denna vinter virke dertill framköres, den det försummar böte En RD och underkaste sig att arbetet för lega göres, som af honom sedan skall godt göras. Wägstycket mellan Bron och Lugngrinden skall med samlad hand iståndsättas.

§ 20

Sedan Åldermannen sammankallat Grannarne och större delen af dem öfverenskommit om det arbete de då äro sinnade företaga till allman nytta, utsättes dag och timma det skall begynnas då ovilkorligen hvar och en med den utsatte hjelpen skall inställa sig, den det försummar böte fyra skillingar för varje timma han öfver utsatt tid dröjer. Kommer någon alldeles intet ock arbetet flere dagar skulle fortfara, leje där Ålderman annan karl i hans ställe och böte då den försumlige dubbel dagspenning. Ålderman eller i hans ställe någon av Bisittarena hafva uppsigt öfver hoparbete, som hafver allmän nytta till föremål. Hvad Skörd, slåtter och Sådd vidkommer, hafver hvar och en Husbonde sin rätt att sköta arbetet hvarom godt synes, endast han sig med sitt folk på utsatt tid och ställe infinner, försummar han det, hafver ingen rätt till ersättning om hans Åker eller Äng genom vägars tagande deröfver nedtrampas, på det den idoge och arbetsamme icke må lida i sitt arbete för den försumlige. Skulle någon i och för åkommen Sjukdom, nöd fattigdom eller någon annan oförmögenhet (som dock genast bör tillkännagifvas) ej kunna eller medhinna det arbete, som Byens nytta och angelägenheter fordra eller som kan hindra andra i sitt arbete, njute då hjelp af grannarne för skälig betalning eller ock helst med annat motsvarande arbete efter By Rådets beprövande, om han det åstadkomma kan, vägrar han af tredsko, böte Trettiotvå Skillingar och ersätte likafullt arbetet.

§ 21

Skulle någon af Byamännen vara frånvarande när de till Bystämma blifva kallade, bör någon annan sig ifrån gården inställa, för att höra i hvad ändamål de äro sammankallade, samt tillkännagifva Husbondens frånvaro, men äga ej någon röst, i händelse omröstning skulle fordras. Husbonden vare dock skyldig att vid hemkomsten hos Åldermannen genast efterhöra Bystämmans Beslutet. Uraktlåtes detta böte för hvardera försummelsen Åtta skillingar och vare sin rösträttighet i Saken förlustig samt rätte sig i alls efter det fattade Beslutet.

I Saker som angå hela Byalaget, men ej är af någon enskildt eller economisk nytta eller förut på Hemmanen delte, deltager alla Husbönder lika; men i saker af den beskaffenhet att de tillskynda Egendomarne väsendtelig nytta, såsom stängning och dikning, deltages efter Öretal.

I Byens allmänna angelägenheter gäller de fleste rösterna i tvistiga saker, men i economiska går omröstningen efter Öretal, hvarvid dock Boställsinnehafvaren icke äger att begagna de Ett och tvåtredjedels Öresland han äger, mer än de andra både Hemmanen, så att om den händelsen inträffar i mål af rent economisk beskaffenhet att Boställsinnehafvaren eller Brukaren är af motsatt mening emot alla Innehafvarne af de andra Hemmanen, saken blifver oafgjord och kan endast Laglig Domstol lägga Dom emellan.

Den jorden brukar äger rösträttighet och talan i Bystämmor: Mål som röra Jordägarens rätt skall arrendator eller Hälftenbrukare af honom uppvisa Fullmakt, hvarföre mål af denna beskaffenhet så lång tid förut böra tillkännagifvas att sådane hinna anskaffas.

Skulle fråga upstå om nya hufvud- eller aflopsdikens upptagning i gemensam myra eller Äng, deltager hvar och en, som deraf hafver bevislig nytta efter Öretal, ehuru dikningen måhända ej ginge öfver eller genom dess tegar. Ej må någon till hoparbete tvingas, som derutaf ej äger någon nytta.

Ett i Bystämma fattadt Beslut, gäller som Lag, såframt ej inom Sex Weckor Besfvär hos Landshöfvdinge Embetet blifvit bevisligen anfördt.

§ 22

Husbönderne underrätte sitt husfolk och på ägorne boende, om deras skyldighet att rätta sig efter denna Byordning, emedan föreburen okunnighet ej kan befria från erläggande af de häruti utsatte Böter.

§23

Ålderman och Bisittarena åligger det, att uttaga de böter, som för öfverträdelser mot denna Byordning stadgade äro; dock skall, innan böterne uttagas, den felaktige i Bystämma vara öfvertygad och öfverbevist om sin förseelse.

Är den botskyldige ej stadd med penningar att genast afbörda plikten, lemnas antingen pant, som på utsatt tid inlöses, vid äfventyr att annars på auction varda försåld, eller utsätte Ålderman tid, högst Fjorton dagar till vitets erläggande. Förteckning på de böter som falla samt Botgifvarens namn och anteckning, emot hvilken § af denna Stadga han brutit, föres av Ålderman.

Alla böter utgå i Bancomynt och redovises vid årets slut af den afgående Åldermannen, då han lemnar klubban till den blifvande, fortfar Åldermannaskapet hos samma person göres denna redovisning vid första Bystämma påföljande år. Böterna delas i Sex delar hvaraf Ålderman erhåller en, samt Bisittarena tillsammans en, och det återstående (Två tredjedelar) förvaras hos Ålderman till Byens framtida behof. När Summan hunnit växa till Ellofva RD. 5 sk. 4 rst. Banco utsättes den på säker hand till förräntning af den som då är Ålderman; utan Byamännens samtycke må desse penningar ej tillgripas.

Och vare all tractering genom desse medel för alltid förbuden; den förslag härom gör, böte En Riksdaler.

Uraktlåter Ålderman att uttaga förfallna böter, ersätte dem sjelf, samt böte dessutom Sexton skillingar för varje outtagen plikt.

§ 24

Denna By Ordning skall alltid vara förvarad hos Åldermannen, som är ansfvarig för att den ej nedsmutsas eller sönderrifves. Dessutom föres af Åldermannen en serskild Förteckning på ingångna böter samt en Förteckning som utvisar huru Svarfvarbo åboer erhållit fritt Skogsbehov.

Att denna Byordning i samdräkt och enighet af Oss blifvit öfverenskommen, intygas med våra Namns och Bomärkens undertecknande, som skedde i Norr Åhl den 16de November 1828.

  • Per (Bom:) Jönsson, för Capitains Bostället.
  • Isac Ersson.
  • Jan (Bom:) Ersson. för Sörgårdshemmanet.
  • gamla Per (Bom:) Jansson.
  • unga Per Jansson.
  • Lars Larsson.
  • Per (Bom:) Persson.

Namnens och Bomärkens egenhändiga tecknande; intygar Gregorius Adson Aminoff, Major. P O Spångberg.

Efter uppläsandet häraf, pröfvade Härads Rätten i förmåga af Kongl Resolutionen på Allmogens Besvär den 1 september 1741, skäligt denna Byordning stadfästa att, såsom Lag uti Norr Åhls By - Skrå, gällande vara.

År och dag som förr skrifvet står.

På Härads Rättens Wägnar

P Waller.

 

  • Norråls By består af 3 hemman eller 18 öresland hvaraf
  • Capitains Bostället är 1 Hemman - 10 öresland
  • Sörrgården under Virsbo - 1 Do - 4 Do
  • Mellangården - bebos af 4 Sjelfegna bönder består af 1 Hemman - 4 öresland.