Virsbo

Wirsbo Bruk

En orientering för Vi på Wirsbo av Disponent Bror Lagercrantz

Artikeln tidigare publicerad i Vi på Wirsbo nr 2, 1956

För många och kanske särskilt för de gamla virsbofamiljerna, är det mesta av vad som här kommer att sägas, idel kända saker, men för dem kanske ändå en sammanfattning kan ha sitt intresse. För alla nykomlingar har jag avsett att denna framställning skall vara en orientering och väcka deras intresse för det företag, som jag hoppas de skall komma att känna sig samhöriga med.

Wirsbo Bruks AB utgör en ekonomisk enhet, som i aktiebolagsform driver en rörelse, för vars huvuddrag jag för läsarna av Vi på Wirsbo här vill ge en kortfattad redogörelse.

Det sambruk mellan jord- och skogsbruk och industri, som är bruksdriftens kännemärke, finns ej i andra länder, och i Sverige är det framförallt i Mellansverige, som det sedan gammalt förekommer. När någon mer betydande rörelse började i Wirsbo, eller Hwirtsboda som det förr hette, vet man inte, Att en viss bebyggelse fanns tidigt vid Virsbosjön finns anledning förmoda. Befolkningen livnärde sig då endast av jordbruk, jakt och fiske. Man vet med säkerhet att järnhantering drevs vid Wirsbo år 1620, då Wirsbo erhöll Kommerskollegii tillstånd att driva en hammare. Någon masugn har aldrig funnits vid Wirsbo, utan tackjärnet köptes från närliggande hyttor och reducerades med träkol till smidbart järn, som under hammare, drivna direkt av vattenhjul, utsmeds till smältstycken. Förutsättningen för den tidens järnindustri var vattenkraft och skogar, och båda dessa tillgångar fanns vid Wirsbo.

År 1891 nedlades järnhanteringen vid Wirsbo Bruk, men sex år senare - 1897 - övertog Minister Herman Lagercrantz det nedlagda och förfallna bruket och startade omedelbart en ny verksamhet, avpassad efter en ny tid. Manufaktursmide och mekanisk verkstadsrörelse började och har sedan undan för undan utvecklats under årens lopp. Det största steget i utveckling togs år 1934 då rörverket anlades.

Lantbruk, trädgård, skog

Det nuvarande Wirsbo Bruks rörelse kan sägas omfatta två huvudgrenar: Egendomsförvaltningen och lndustrin.

Egendomsförvaltningen omfattar lantbruk, trädgård och skog. Industrin består av smedja, mekanisk verkstad, stålrörverk och plaströrverk.

Lantbruket omfattar sammanlagt 126 hektar åker och 33 hektar kulturbeten fördelade på tre gårdar: Wirsbo huvudgård med 38, Felinge med 43, och Nordanö med 45 hektar åker. Ladugård drives bara vid Wirsbo huvudgård. Lantbruksinspektor är Gustaf Norling.

Vid herrgården finns en trädgård med huvudvikten fäst vid odlingar i växthus. Utom platsförsäljning äger en icke obetydlig försäljning av trädgårdsprodukter rum till kringliggande samhällen, Trädgården sköter också de allmänna planteringar som finns på bruket. Trädgårdsmästare är Thure Persson.

Skogsbruket är fördelat på tre skogvaktaredistrikt: Västra, med skogvaktare Knut Eriksson som chef med bostad i Wirsbo Bruk och omfattande Wirsbos skogsmarker väster om Kolbäcksån, Östra, med skogvaktare Viktor Andersson som chef med bostad vid Virsbo station och omfattande markerna inom Ramnäs socken öster om vattendraget, samt Åhls skogvaktaredistrikt med skogvaktare Alfred Jansson som chef med bostad i Lugnet, Västerfärnebo, och omfattande brukets skogsmarker i Västerfärnebo socken.

Tjugofem sjöar på brukets marker

Skogsarealen utgöres av ca 8.000 hektar, varav 5.000 hektar är produktiv skogsmark. Återstoden utgöres av s.k. impediment, d.v.s. mossar och berg, som inte bär skog, samt sjöar. Det finns inte mindre än 24 större och mindre sjöar inom Wirsbo Bruks marker, Virsbosjön oräknad, Den sammanlagda arealen vattenyta är 175 hektar.

För att rätt kunna sköta skogen är denna taxerad, d.v.s. man har uppmätt hur mycket skog som finns och beräknat hur mycket den tillväxer varje år. På basis härav har en s.k. hushållningsplan upprättats enligt vilken huggningarna planläggas. Det totala virkesförrådet är ca 700.000 m³sk (= kubikmeter fast mått på bark) och den årliga tillväxten är 22.254 m³sk, Enligt nuvarande avverkningsplan skall uttas 22.000 m³sk per år.

För transporten av virket är lastbilsvägar anlagda. Wirsbo har ett förhållandevis väl utbyggt skogsbilvägnät, som kompletteras årlige.

De skogsprodukter som utdrivas är huvudsakligast sågtimmer och massaved. Det virke som är för klent till massaved hugges till brännved för husbehov samt till s.k. flisved. Denna senare barkas och hugges till kokflis vid en särskild anläggning i Nordanö. Flisen levereras per järnväg till närbelägna massafabriker.

Sågtimret sågas till plank och bräder vid brukets egen såg. Massaveden levereras till närliggande massafabriker: Sörstafors, Frövifors och Thurbo.

Brukets mest omfattande och ekonomiskt största verksamhet är industrin. Dess järnhantering bedrives dels vid det gamla bruket, just på den plats där fordom smältsmedjan låg, dels vid de nya anläggningarna inom Nordanöområdet.

Järnhanteringens anläggningar är dels smedjan och mekaniska verkstaden vid gamla bruket, dels hejarsmedjan, flänsverkstaden och rördelslagret samt rörverket vid Nordanö.

Råvaran till järnhanteringens produkter köpes företrädesvis från svenska stålverk. De största leverantörerna är Fagersta, Sandviken, Domnarvet och Norrbottens järnverk. Wirsbo är en stor konsument av stål. Vårt årsbehov kan beräknas komma att överskrida 20.000 ton.

I smedjan vid gamla bruket tillverkas numera huvudsakligast ämnen till rördelar. Dessa smides i åtta liggande smidesmaskiner av olika storlekar. De delar som tillverkas på detta sätt är mestadels muffar, vinklar, T-rör och korsrör.

I verkstaden vid gamla bruket förekommer en mångskiftande verksamhet. Utom själva bearbetningen av godset förekommer viss förbearbetning av smidet, såsom smärgling, sandblästring, glödgning, härdning och galvanisering, allt beroende på de krav, som ställes på den färdiga produkten.

I verkstadsbyggnadens nedre botten sker bearbetningen av rördelarna. Här gradas, borras och gängas de olika delarna. I två rördelar, nämligen skarvröret och knäröret, ingår en rörbit. Skarvröret består av en rak rörbit, som kapas av hellånga rör, som rörverket tillverkat, samt gängas innan det förses med en mutter och en muff. Knäröret bockas i särskilda maskiner, gängas därefter i båda ändar samt förses med en muff. Nippelrör och slätnipplar heter två andra rördelar, som består av korta rörbitar, som gängas på olika sätt. Muffar och muttrar gradas och gängas företrädesvis i automater.

En trappa upp i verkstaden bearbetas sänksmidet. På grund av att Wirsbos största kund på sänkemide är Volvo, kallas denna verkstad i dagligt tal för Volvoverkstaden. I svarvar, borrmaskiner, fräsmaskiner och annan utrustning bearbetas här det smide, som smedjan levererat. l regel göres detaljerna i denna verkstad fullt färdiga. Innan detaljerna avsändes blir de noggrant avsynade.

Högst upp i verkstadsbyggnaden är verktygsavdelningen inrymd. Denna avdelning svarar för tillverkningen av verktyg och fixturer för produktionsmaskinerna. Ett viktigt arbete är graveringen av hejarstansarna. Härpå beror i hög grad kvalitén på smidet och även ekonomien. Alla verktyg till smidesmaskinerna tillverkas också på verktygsavdelningen, och reparationer av maskiner utföres inte bara för järnhanteringen utan ofta också för lantbruk, skog och såg.

I hejarsmedjan i Nordanö tillverkas sänksmidet. Med sänksmide menar man formning av järn, som upphettats till rödvärme, då det blir formbart, i sänken eller stansar. I en undre stans är halva biten utgraverad och i en övre stans den andra hälften. Då ett rödvarmt ämne placeras i understansen och hejaren med överstansen får slå på ämnet upprepade gånger tvingas detta att anta den form, som utgraverats i stansarna, Litet material blir alltid "över" och detta flyter ut mellan stansarna till vad man kallar skägg. Skägget pressas sedan bort - genast varmt eller senare kallt - i en s.k. skäggpress. Denna operation kallas skäggning.

I flänsverkstaden bearbetas de flänsämnen, som smedjan levererat. Bearbetningen består av svarvning och borrning. Flänsar användes för att sammankoppla rörpiporna i grova rörledningar.

I samma byggnad som inrymmer flänstillverkningen finnes flänslagret samt lagret av färdiga rördelar. Här är också ordnat för utlastningen av flänsar och rördelar på så sätt att leverans kan ske per järnväg eller bil, varvid i båda fallen lastning kan ske inomhus.

Lagerhållningen har nyligen helt omorganiserats, varigenom plats i lokalen har vunnits för tillverkningen av plaströr. Denna är brukets senaste initiativ, tillkommet i känsla av att plaströren kommer att komplettera vår tillverkning av material för rörledningar för olika ändamål (stålrör, rördelar och flänsar).

Chef för plasttillverkningen är ingenjör Sören Sjöberg.

Som teknisk chef vid bruket tjänstgör ingenjör Bengt Lagercrantz. Han svarar i första hand för den tekniska utvecklingen och driften vid järnhanteringen, Han är därjämte vice verkställande direktör och disponentens ställföreträdare. Under den tekniska chefen sorterar följande hjälpavdelningar: Konstruktionsavdelningen med ingenör Ingmar Göransson som chef, Planeringsavdelningen med ingenjör Ingemar Jonsson som chef, Byggnadsavdelningen under byggmästare Verner Göthes ledning och Elavdelningen under övermontör Hjalmar Gustafsson.

Rörverket sorterar tv direkt under ingenjör Lagercrantz med öververkmäs­tare Gösta Örtlund som närmaste chef. Som chef för järnindustrin i övrigt fungerar ingenjör Nils Thorén med in­genjör Une Edehorn som verkstadsingen­jör och ingenjör Einar Carlsson som smidesingenjör,

I rörverket tillverkas för närvarande endast gängade handelsrör för gas, vatten och ånga, Tillverkningsmetoden är följande: Sedan råvaran, bandjärnet, förbehandlats, införes det i en kombinerad maskin, som profilerar järnet till ett öppet slitsrör, elektriskt svetsar ihop det, kalibrerar, riktar samt kapar det. Detta ämnesrör, som är 2,5 tum i diameter, föres över till en ugn, genom vilken det i sin egen längdriktning föres fram till ett sträckreduceringsvalsverk. Röret är då rödvarmt. I valsverket valsas röret under en viss sträckning ned till önskad dimension, lägst ned till 3/8 tum. Efter valsningen passerar rören en svalbädd och kapas därefter i 6-meterslängder. I särskilda maskinutrustningar gradas, tryckprovas och synas rören samt gängas slutligen, förses med muff och mätas. De är då leveransfärdiga och lägges upp i lager eller lastas direkt på järnvägsvagn för leverans till kunden.

En förenklad plan över brukets organisation ser ut så här:

Försäljningen av brukets produkter omhänderhas av försäljningsavdelningen kombinerad med inköpsavdelningen. Chef härför är intendent Gösta Örtlund.

Rör, rördelar och flänsar säljes genom ett 30-tal grossistfirmor över hela landet. Dessa i sin tur lagerför våra artiklar och distribuerar dem jämte andra av oss ej tillverkade artiklar, som behövs till hus- och fartygsbygge, anläggningar och reparationer.

Hejarsmidet säljes direkt till de industrier, som regelbundet köper sådant. I regel tillverkas smidet efter köparens ritningar och levereras oarbetat eller fullt färdigt. Brukets största kund på hejarsmide är som sagt Volvokoncernen.

I brukets organisation ingår slutligen ekonomiavdelningen, som handlägger ärenden angående bankaffärer, avlöningar och gemensam korrespondens. Kontorschef är kamrer Erik Angberg. Nära förbunden härmed är personalavdelningen, som under personalchefen Artur Hjerpe sköter alla personal­ och bostadsärenden.

Antalet anställda vid bruket är f.n. omkring 520, varav 450 är arbetare och 70 tjänstemän och arbetsledare.

Wirsbo Bruk är som framgår av ovanstående framställning en affär av ganska komplicerad konstruktion. Ändå har jag av utrymmesskäl måst utesluta t. ex, byggnads- och reparationsverksamheten, bostadsproblemet, läkarvård, tvättinrättningen, brukshotellet, representation och mycket annat.

Brukets rätta funktionerande för att fylla sin samhälleliga uppgift fordrar mycket av alla dess anställda, envar på sin post. Just på grund av mångsidigheten i den ekonomiska enhet, som Wirsbo Bruk utgör, är arbetet därinom intressant och stimulerande. De många verksamhetsgrenarna gör konstruktionen stark, men kräver en hög grad av samverkan och anpassning för att nå det gemensamma målet, att alltjämt föra Wirsbo Bruk framåt till båtnad inte bara för alla, som där har sin utkomst, utan också för landet i sin helhet.